You are visiting a website that is not intended for your region

The page or information you have requested is intended for an audience outside the United States. By continuing to browse you confirm that you are a non-US resident requesting access to this page or information.

Switch to the US site

Select Your Country or Region
Skicka
Coronary artery bypass grafting

(CABG) –
Kranskärlsoperation

Ämne

Vad är kranskärlssjukdom?

Varje år diagnostiseras miljontals patienter med någon form av hjärtsjukdom, och ateroskleros är en av de vanligast förekommande.

Med 32 % utgör hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken globalt. [1]

Ateroskleros kallas ofta för "åderförkalkning". Det syftar på en gradvis uppbyggnad av fettavlagringar i artärerna som leder till förträngningar eller till och med blockeringar. När det inträffar i kranskärlen kallas det koronar ateroskleros eller kranskärlssjukdom (CAD).

När fettavlagringar, så kallade plack, utvecklas i artärernas ytskikt kan flera saker ske:

  • Artärens ytskikt blir tjockare och skrovligare
  • Plackbildning gör att artären blir trängre
  • Förträngningen gör det svårare för blodet att flöda genom artären
  • Hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blodet
  • Placket kan byggas upp tills det helt blockerar blodflödet genom artären
  • Eller så kan placket spricka sönder eller lossna från artärväggen och orsaka en partiell eller fullständig blockering av artären. Detta kan också leda till att blodtillförseln till hjärtmuskeln hindras.

Om en eller flera artärer blockeras får inte hjärtvävnaden den blodförsörjning som den behöver för att fungera. Resultatet av detta kan bli allt från lindrig bröstsmärta (kärlkramp) till en allvarlig hjärtinfarkt.

Hur behandlas kranskärlssjukdom (CAD)?

Ett av behandlingsalternativen för personer som diagnostiseras med koronar ateroskleros är kranskärlsoperation  (CABG), ett hjärtkirurgiskt ingrepp som återställer blodflödet.

I mer än 50 år har kranskärlsoperation (CABG) varit standardvård för revaskularisering av patienter med kranskärlssjukdom. [2]

Hjärt-kärlsjukdom förekommer överallt!

Prevalens av diagnostiserade kardiovaskulära tillstånd[3]

Men de olika tillvägagångssätten för bypassanastomoser vid hjärtrevaskularisering skiljer sig något åt. [4]


 

En ny utmaning för hjärtkirurgerna

Dagens förändringar i livsstil och patienternas stigande ålder leder till att patienterna som är aktuella för kranskärlsoperation har en högre riskprofil med flera komorbiditeter. Det  bidrar till ökad kirurgisk komplexitet, ökade perioperativa komplikationer och ökade kostnader.[5]

Mer än 30 % av patienterna som är aktuella för kranskärlsoperation klassas som högriskpatienter. [6] Vissa av dessa högriskpatienter har en beräknad morbiditet och mortalitet på över 80 %. [7]

 

Varje steg i vårdkedjan är viktigt för en lyckad operation och god återhämtning.

Preoperativ stabilisering

Evidensbaserad medicin talar för att förebyggande kliniska protokoll som omfattar avancerad patientövervakning och en strategi för skydd av hjärtat kan bidra till att förebygga komplikationer och förkorta vårdtiden.[8] [9].

Intraoperativ behandling

Optimerad operativ behandling kan bidra till att minimera risken för kirurgiska komplikationer. Rätt verktyg kan hjälpa till att minska ventilationstid, sjukhuskostnad och risken för komplikationer, oavsett om det handlar om anestesi, kirurgi på slående hjärta eller strategi för att stödja ett sviktande hjärta.

Postoperativ återhämtning

Tillstånd med låg hjärtminutvolym och förlängd mekanisk ventilation är vanliga och kostsamma postoperativa komplikationer efter kranskärlsoperation. [2],[10]

Relaterade artiklar

  • Kardiovaskulär kirurgi och thoraxkirurgi

IABP therapy and cardiogenic shock: timing is everything

According to the SCAI practice guidelines, any attempt to improve outcomes in cardiogenic shock should begin as early as possible. Learn more about how IABP therapy might help.

Läs mer

  • Kardiovaskulär kirurgi och thoraxkirurgi

How antimicrobial vascular grafts could help to reduce the risk of infection

In-vitro studies show that adding an antimicrobial graft to the protocol of care could help to reduce the risk of infection for your vascular patients.

Learn more

Alla referenser

  1. OWID

  2. European Heart Journal, Volume 34, Issue 37, 1 October 2013, Pages 2862–2872

  3. Kantar Health

  4. Cost of Individual complications following coronary artery bypass grafting. J Thorac Cardiovasc Sug 2018;155:875-82.

  5. Cost of Individual complications following coronary artery bypass grafting. J Thorac Cardiovasc Sug 2018;155:875-82.

  6. High Risk CABG Patients: Incidence, Surgical Strategies and Results: Ann Thorac Surg 2004;77:574–80

  7. Results of the STS Adult Cardiac Surgery Online Risk Calculator. Accessed 9 August 2018.

  8. Goal-directed therapy in cardiac surgery: a systematic review and meta-analysis British Journal of Anaesthesia 110 (4): 510–17 (2013)

  9. Preoperative intra-aortic balloon pump use in high-risk patients prior to coronary artery bypass graft surgery decreases the risk for morbidity and mortality—A meta-analysis of 9,212 patients. J Card Surg. 2017;32:177–185

  10. Low Cardiac Output Syndrome After Cardiac Surgery. Journal of Cardiothoracic and Vascular Anesthesia 31 (2017) 291–308