Extrakorporeal membranoxygenering
för akut svår lungsvikt:
EOLIA-studien
Effekten av venovenös extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) hos patienter med akut svår lungsvikt (ARDS) är fortfarande kontroversiell. [13] EOLIA-studien utformades för att fastställa effekten av tidig initiering av ECMO hos patienter med de allvarligaste formerna av ARDS. [1]

Tidig ECMO
35 % dödlighet
(44/124)

249 patienter
124 fick omedelbar vv-ECMO och
125 fortsatte med konventionell behandling

Konventionell ventilation*
46 % dödlighet
(57/125)
*med ECMO som räddning vid behov
Varför behövde vi EOLIA-studien?
- ECMO-tekniken har utvecklats på senare tid
- Uppmuntrande resultat av ECMO
- Influensa A (H1N1) associerad ARDS
- CESAR randomiserad studie, Storbritannien - Effekten av vv-ECMO vid svår ARDS är fortfarande kontroversiell
- EOLIA-studien utformades för att fastställa effekten av
tidig behandling med ECMO hos patienter med de allvarligaste formerna av ARDS
Resultat från EOLIA-studien[1]

Mortalitet efter 60 dagar
- ECMO-gruppen − 44 av 124 patienter (35 %)
- Kontrollgrupp − 57 av 125 (46 %)
- 11 procents minskning av mortalitet i ECMO-gruppen jämfört med den konventionella gruppen [2]
(relativ risk 0,76; 95 % konfidensintervall [CI], 0,55 till 1,04; P = 0,09)

Viktiga sekundära studieresultat
- Dödsfall i ECMO-gruppen och behandlingssvikt i kontrollgruppen (dödsfall och övergång).
- Livräddande ECMO förekom hos 35/125 patienter (28 %) i kontrollgruppen på grund av refraktär hypoxemi med en mortalitet på 57 % i livräddningsgruppen.
- Behandlingssvikt inträffade hos 57 procent av patienterna i kontrollgruppen.

Antal dagar utan komplikationer
Resultatet visar tydliga tecken på fler dagar utan olika typer av organsvikt, såsom andningssvikt, njursvikt, neurologisk svikt och hjärtsvikt i ECMO-gruppen jämfört med i kontrollgruppen.

ECMO-komplikationer
- Komplikationsfrekvensen var låg, vilket visade att ECMO var ett säkert och effektivt behandlingsalternativ.
- Strokefrekvensen var högre i den konventionella gruppen än i ECMO-gruppen.
Viktiga slutsatser
- I en ledare för New England Journal of Medicine säger dr Jeffrey Drazen att både mortaliteten och de sekundära resultaten leder till slutsatsen att ECMO förmodligen har viss nytta trots att studien ur ett traditionellt perspektiv inte är positiv.[3]
- Studien avbröts av Data Safety Monitoring Board på grund av att man inte trodde att den skulle nå fram till det primära resultatet. Detta har varit föremål för många diskussioner.
- Livräddande ECMO är en effektiv behandling, men har högre mortalitet.
- Ventilationsstrategier och bukläge är viktiga inslag vid behandling av patienter med ARDS.

Diskussionspunkter kring EOLIA-studien
- Författarna fann den 11-procentiga minskningen i dödlighet ”imponerande” och ”anmärkningsvärd”
- Studien planerades med utgångspunkt från antagandet att mortaliteten skulle minska med 20 procent. Det innebär i stort sett att mortalitetsrisken i gruppen med mekanisk ventilation var 20 procent jämfört med noll i ECMO-gruppen.
- Negativa studier visar inte om en viss åtgärd är verkningslös, utan misslyckas bara att bekräfta hypotesen.
- Författarna ställde frågan om det verkligen är stor skillnad mellan ett p-värde på 0,07 och det magiska 0,05?
För mer information om diskussionspunkterna: ”Use of ECMO in ARDS: does the EOLIA trial really help?” by Luciano Gattinoni, Francesco Vasques, and Michael Quintel Crit Care. 2018; 22: 171.
Published online 2018 Jul 5. doi: 10.1186/s13054-018-2098-6.
Relaterade produkter
Extracorporeal Life Support
Advanced Monitoring
Mechanical Ventilation
Alla referenser
-
Extracorporeal Membrane Oxygenation for Severe Acute Respiratory Distress Syndrome
-
Use of ECMO in ARDS: does the EOLIA trial really help? – Commentary in Critical Care
-
Learning from a Trial Stopped by a Data and Safety Monitoring Board – editorial
David Harrington, Ph.D., and Jeffrey M. Drazen, M.D. N Engl J Med 2018; 378:2031-2032 -
EuroELSO webinar – The EOLIA Trial